En insikt kom till mig igår kväll.

När vi är mitt inne i en tuff period, en traumatisk situation eller något liknande startar en inre kamp för att bekämpa upplevelsen. Den startar helt oskyldigt eftersom vi är övertygade om att kan vi bara förändra eller kontrollera omständigheten kommer vi att må bättre.

Det resulterar ofta i tankar liknande dessa.

”Vi vill inte känna så här!”

”Sluta vara så dum med mig!”

”Ta mig härifrån!”

Nedvärderande tankar. Tankar på misslyckande. Tankar om att förändra den yttre omständigheten på vilket sätt som helst som gör att vi kan må bättre.  Helt oskyldigt. Vi vet inget annat sätt. Ingen har berättat för oss att vi är skaparen i våra liv. Regisören. Manusförfattare. Huvudrollsinnehevaren och Ibland har vi även birollen. Vi lever inte i en film. Vi skapar filmen.

Vi lever i känslorna av våra tankar.

Michael Neill sa något träffande angående våra upplevelser i ett av hans radioprogram (Programmet är tillgängligt någta dagar till.)på Hay House Radio. Hans gäst var Jack Pransky.
”Allt vi upplever är en illusion skapat av våra tankar. Därför är inget vi upplever sant.”
Sug på den en stund.
När vi tar på oss att bekämpa den illusionen har vi tagit på oss ett mission impossible.
Hur kan vi tro att vi kan vinna över något som är en illusion? Det är dömt att misslyckas i förväg.
Vad kan vi göra istället?
Just i det ögonblicket, i det sinnestillståndet har vi litet eller inget utrymme för alternativ. Först när vi byter sinnesnivå kan vi få en ny insikt och ge upp kampen. Se på sinnesnivåer som en hiss med glasväggar i ett oändligt högt hus. När vi är i negativa känslor är vi nere i källaren och glasväggarna gör ingen nytta. Vi ser bara grå betong. Den goda nyheten är att vi behöver bara minsta lilla spricka i betongen så ser vi något nytt och kan ta oss upp ovan jord. Det innebär början på Game Over för de negativa tankarna.
Som kamrat och vän till någon som befinner sig i ett lågt sinnsetillstånd är det egentligen bara en varm hand, en kram och omtanke som gäller. Att vara närvarande i kärlek. Du vet intuitivt när kamraten är på väg upp.
Många terapier går ut på att ”bearbeta” minnen. Tänka Positivt. Kontrollera Tankarna. Varför då? När vi gör det fyller vi på med mer tankar där det redan är överfullt. Det är den här Kampen jag pekar på. När vi slutar analysera, kontrollera eller manipulera våra tankar återgår vi till vårt medfödda välmående. I den stämningen hittar visdomen in och guidar oss helt naturligt. Utan ansträngning.
Insikten att vi faktiskt var okej för nån dag sedan och att ingenting yttre egentligen har ändrats är den sprickan som vår inre visdom behöver för att visa sig. ”Men hallå, jag var okej igår”. Sen sköter universum resten. Det kommer nya tankar som gör att vi hittar nya lösningar. Ser situationen ur en ny vinkel. En ny nivå av vårt sinnestillstånd. Vi återgår till vårt naturliga tillstånd av välmående som vi alltid har med oss.
Ha en skön dag där ute. Det ska jag ha.
I kärlek ❤ .
Annonser